Artikeln publicerades 1 mars 2022
Lillemor ryckte in när behovet av vikarier var som störst
Lillemor Fritioff är en av dem som hört kommunens rop efter vikarier i vården. Lillemor har sedan tidigare erfarenhet av vårdyrket, och kände att hon ville göra en insats. Sedan två månader har hon arbetat som extra resurs på Hagens, främst under helger, när det varit svårt att få tag i folk.
Lillemor berättar att arbetsuppgifterna till största delen varit i avdelningens kök, men hon har stöttat brukare vid behov, som vid matning, eller när någon ska tas upp, eller läggas. Hon ser sig själv som en extra resurs och poängterar att hon inte vill ta någons annans jobb.
Främst sköter jag disken, så att de anställda kan hjälpa brukarna i stället, eller kanske hinna med en kopp kaffe. Jag fungerar som en avlastning för personalen, och det finns ett ständigt behov av detta. Personalen är fantastisk till att få det att gå runt. Extra händer behövs även i vanliga fall eftersom personalen ständigt känner sig otillräckliga.
När tid sedan finns kan jag gå och sätta mig och prata med någon, eller ta en promenad i korridoren. Det ger mig någonting också, det är ett fint utbyte med de äldre, och jag får även en insyn i verksamheten.
Fortsättningsvis tänker hon att hon gärna hjälper till så länge hon behövs. Hon är heller inte främmande för att prova andra arbetsplatser om behovet finns.
Jag känner att de inte ska behöva beordra in sin personal, de sliter så mycket ändå. Då är det bättre att ta in mig som en resurs, säger Lillemor.
Susanne Johnsen är verksamhetschef för Vård och omsorg i Herrljunga kommun och säger att man återigen vill tacka alla som ställt upp och kommit in och arbetat, men även den ordinarie personal som gör ett fantastiskt arbete och har gjort under hela pandemin!
Just nu har vi har annons ute för att tillsvidareanställa undersköterskor i en bemanningspool. Vi ser att det skulle öka kvalitén på våra arbetsplatser och för våra brukare om det är samma vikarier som kommer vid ordinarie personals frånvaro.
Dock säger Susanne att man även i fortsättningen kommer vi vara beroende av timvikarier vid toppar och vid extraordinära händelser och man är mycket tacksam över alla som ställt upp.