Artikeln publicerades 25 januari 2021

Herrljunga kommun - först i landet med solbruksplan

Herrljunga ligger i framkant gällande solel och hamnade 2019 på en fjärde plats på solcellstoppen när Svensk Solenergi rankade Sveriges 290 kommuner.

Förra hösten stod kommunen i centrum när de två Uppsalastudenterna Oskar Lindberg och Alfred Biring ville identifiera lämpliga platser för utbyggnad av solcellsparker. Deras ingång i kommunen var Anders Mannikoff, VD på Herrljunga Elektriska AB, som efter sina år på forskningsinstitutet RISE har ett gediget kontaktnät inom forskarvärlden. Genom ett samarbete dem emellan visar en fallstudie att Herrljunga kommun har potential för utbyggnad av mindre solparker, och resultatet har blivit en så kallad solbruksplan. De två studenternas examensarbete har också mynnat ut i en vetenskaplig artikel som publicerats i tidskriften Applied Energy.

Motljus i skogsdunge 

Solcellspark

För att en solcellspark ska bli en lönsam investering, exempelvis i Herrljunga kommun, krävs att anslutningen inte blir för komplicerad och dyr. Befintliga elnät är utformade för den elförbrukning som finns i ett område. Nätets dimensionering kan därmed visa sig mindre lämpad för anslutning av nya produktionskällor, som exempelvis solcellsparker. Att ändra dimensionering – så att nätspänningen hålls inom säkra gränser såväl vid maxlast på vintern, som vid max elproduktion på sommaren – kan innebära att redan nedgrävda kablar behöver bytas ut eller kompletteras.

Det kan bli dyrt för den som vill bygga, för elnätsbolaget och i förlängningen för elnätskunderna. Det finns dock platser i elnätet där kapaciteten är tillräckligt hög för att ansluta solcellsparker. Dessa platser behöver däremot inte vara lämpliga sett till geografisk placering som exempelvis naturskydd eller annan reserverad mark.

Herrljunga kommun undersöks i fallstudie

I examensarbetet som de två Uppsalastudenterna genomförde, kopplades dessa två aspekter samman för att finna lämpliga placeringar ur ett elnäts- och ett markanvändningsperspektiv. Den utvecklade metodiken utvärderas genom en fallstudie för Herrljunga kommun, som visar potential för utbyggnad av solcellsparker. Metodiken ger en unik överblick av möjligheten att installera solcellsparker där resultatet presenteras i form av en karta där lämpliga områden är utmärkta. Metodiken har fått namnet Solbruksplan.

Är då Herrljunga speciellt lämpad för utbyggnation av solparker, har vi ett extra starkt elnät?

Nej, säger Anders Mannikoff på Herrljunga Elektriska, men Herrljunga har ett bra elnät som kan beskrivas som ett ganska typiskt landsbygdsnät, med många meter ledning per abonnent. Dessutom är nätet väl kartlagt vad gäller generell kapacitet att ta emot solel, både genom detta examensarbete och genom tidigare doktorandprojekt vid Uppsala universitet. Kartläggningarna visar inom vilka områden solel kan passa in i nätet, men också var solel är mindre lämpligt.

Anders berättar vidare att solel har unika fördelar genom att solcellerna saknar rörliga delar, kan placeras tämligen fritt och därmed ofta direkt på den byggnad eller liknande som har ett elbehov. Produktionsmönstret överensstämmer också hyfsat med variationen hos elanvändningen från dag till natt under sommarhalvåret. Mellan sommar och vinter är dock överensstämmelsen sämre – när elförbrukningen är som högst i Sverige på grund av mörker och kyla är solelproduktionen samtidigt som lägst.

Solel har dock sin plats i den svenska elproduktionen med kanske 5–10 % av årsenergin om man ska följa Energimyndighetens solelstrategi menar Anders. Utvecklingen på senare år har varit snabb, om än från låga nivåer. Herrljunga ligger redan bra till med sina 250–300 watt per capita medan storstäderna släpar efter mätt efter samma måttstock.

En rimlig nivå för Herrljunga år 2040 är kanske 600–900 watt per capita. På denna nivå använder vi all solel inom vårt lokalnät med visst utrymme för småskalig säsongslagring som vätgas. Om detta uppnås med eller utan solcellsparker är svårt att säga idag, säger Anders Mannikoff.

Anders menar att utbyggnaden av solel som hittills skett, kan liknas vid en positiv folkrörelse, en utveckling som vi inte kan styra. Många har nog en önskan om att bli självförsörjande året runt med solel. För vissa bostäder har man visat att det är tekniskt möjligt men för ett helt samhälle med bostäder och arbetsplatser är utmaningarna betydligt större.

Solcellspark

Foto: Solcellspark, exempelbild från Pixabay

Popularitet för stora solcellsparker ökar

Populariteten för stora solcellsparker verkar öka i Sverige. Att bygga stort på mark är effektivt, men kräver mycket kapital och en annan typ av aktörer. Enligt Anders bör stora solcellsparker placeras nära större elförbrukare som våra stora städer, men först ser han hellre fler solceller på tak, där egenanvändningen också kan bli hög. En cirkulär ekonomi blir robust och hållbar av korta transportkedjor och socialt engagemang.

När frågan om det kommer byggas solcellsparker i Herrljunga kommun säger Anders inga sådana planer finns i nuläget.

Oskars och Alfreds arbete visar att Herrljunga kommun kanske inte är platsen för de stora parkerna, men deras metod kan i princip användas överallt. Tack vare deras insatser är vi bättre förberedda om solcellsparker skulle bli aktuellt för oss i Herrljunga.

För den som är särskilt intresserad rekommenderar Anders Uppsalastudenterna Oskar Lindberg och Alfred Biring artikel i Applied Energy:

https://doi.org/10.1016/j.apenergy.2020.116086länk till annan webbplats